Nästa år införs ett helt nytt älgjaktssystem i Sverige. Det innebär både en hel del förändringar och mycket arbete för att få det på plats i Norrbotten. Länsstyrelsen informerar om nya älgförvaltningen på sex möten i länet under december.
I december i fjol beslöt Riksdagen att en ny älgförvaltning ska införas i Sverige 1 januari 2012. Beslutet har inneburit att lagstiftningen som rör älgjakten, det vill säga Jaktlagen och Jaktförordningen, har ändrats. Just nu arbetar dessutom Naturvårdsverket med att fastställa vägledande nya föreskrifter och allmänna råd inför 2012 års älgjakt. Beslut om föreskrifterna väntas tas 30 november 2011.
Några av förändringarna
Det nya systemet innebär bland annat att Norrbottens län ska delas in i ett antal ”Älgförvaltningsområden”. I varje område ska en ”Älgförvaltningsgrupp” utses. Den ska bestå av tre personer som företräder jägarna och tre personer som företräder markägarna. Dessa älgförvaltningsgrupper ska ta fram en ”Älgförvaltningsplan” för respektive älgförvaltningsområde som Länsstyrelsen sedan ska fastställa.
Grupperna ska även föreslå den minsta areal som behövs för att kunna få licens på en älgkalv per år. Alla nuvarande A-, B- och enkalvsområden med areal över denna arealgräns kommer att omregistreras till särskilda licensområden. De med mindre areal kommer att avregistreras. Nuvarande Älgskötselområden berörs inte första året men till 2013 måste de upprätta helt nya älgskötselplaner.
Informationsmöten om nya älgförvaltningen
Länsstyrelsen i Norrbottens län kommer inför införandet av den nya älgförvaltningen 2012 att genomföra sex informationsmöten runt om i länet under december 2011.
På mötena informerar vi om:
den nya älgförvaltningen
att länet ska delas in i Älgförvaltningsområden
älgförvaltningsgrupper och deras uppgifter
Naturvårdsverkets nya föreskrifter
registrering av licensområden
förvaltnings- och skötselplaner.
Mötestillfällen
5 december klockan 18:00
Folkets Hus, Jokkmokk
6 december klockan 18:00
Folkets Hus, Kalix
8 december klockan 18:00
Hotell Nordkalotten, Luleå
12 december klockan 18:00
Hotell Laponia, Arvidsjaur
Sofie "Soff" Andersson började varje skoldag på gymnasiet med en grogg för att orka med. Då visste ingen att hon led av ADHD och Tourette. I veckan föreläste "Soff" om sin sjukdom för en stor publik på ABF i Älvsbyn (se även inslag från Nordnytt ovan).
I tre dagar har nu allmänheten bjudits in till psykiatrins vecka i Älvsbyn. Den tredje och sista dagen avslutades med en föreläsning om att leva med ADHD och Tourette. Gästföreläsare var Sofie ”Soff” Andersson som har fått kämpa efter sin diagnos för att acceptera den och finna ro.
Efter att ha blivit välkomnade utav Kerstin Backman från ABF startade Sofie Andersson sin föreläsning om hennes liv och hur det har varit efter att ha fått sin diagnos. Publiken på dryga 40 personer fick följa Sofies färd från de första skolåren till nutid.
Under de första skolåren hade Sofie svårt för att läsa och skriva, hon fick glasögon fastän synen var perfekt, utan att det gjordes någon undersökning om Sofie led av dyslexi.
Till fjärde årskursen fick klassen en lärarinna som visade sig vara en sadistisk kvinna. Hon mobbade alla de barnen som var bråkiga eller som det gick dåligt för, detta ledde till att Sofie började mobba de som var mindre och svagare för att få avreagera sig.
Turligt nog fick lärarinnan sluta och hon blev placerad på en annan skola, trots att detta inte är den första klassen som fått lida genom åren.
Vid slutet av högstadiet hittade Sofie alkoholen och festandet började, vilket ledde till att betygen blev lidande. Sofies stora dröm var att bli skådespelerska i Hollywood, men med sina dåliga betyg lutade det åt att gå om nionde klass.
Så Sofie började råplugga, men samtidigt så festades det på för fullt. Men efter att ha fixat upp betygen tog sig Sofie in i Luleå på estetiska programmet.
Detta var en chans att starta om på nytt, komma bort från Boden där allt skit fanns. Sofie kom till en bra klass med härliga kompisar. Men efter ett tag, när inriktningen skulle väljas, valde hon dans som inriktning och inte skådespelare, något som hon egentligen inte ville.
Men hon började att dansa, och inte långt efter det hade Sofie gjort en egen slogan som löd ”Jag dansar aldrig nykter”, detta för att varje dag innan skolan drack hon en grogg för att orka med dagen.
Men så flöt tiden på i skolan och det började närma sig studenten. Och två dagar innan den stora dagen fick hon diagnosen svår damp och autism. Sofie kände att detta var slutet, skolan skulle sluta, alla kompisar skulle flytta och diagnosen som dök upp.
Så kom studentdagen och Sofie fick mottaga ett stipendium för sitt duktiga jobb i skolan.
- Jag gick hem med stipendiumet i ena handen och diagnosen i andra handen, sa Sofie.
Detta ledde till att Sofie började stordricka och planerade in ett självmord. Men som tur var kom polisen förbi en natt när hon var full och försökte ta sig hem. Sofie sa att hon snart kommer att begå självmord, vilket ledde till att hon fick följa med till stationen och prata med en läkare. Detta resulterade i att hon blev tvångsomhändertagen och lades på psyket i ett par veckor.
Efter att ha fått komma ut från psyket, så har Sofie varit med om en rad olika händelser; hon flyttade tillbaka till Boden, skaffade en god vän vid namn Kicki som stöttar henne i vått och torrt, tog körkortet, tog taxikortet och började arbeta som taxichaufför samt så fick hon diagnoserna ADHD och Tourettes.
Idag är Sofie 28 år och arbetar fortfarande som Taxichaufför, ett jobb som hon stortrivs med. Sofie är även aktiv i intresseorganisationen ”Riksföbundet Attention”, en organisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och OCD/Tvångssyndrom.
Sofie är även ”Attityds ambassadör” och far runt till olika skolor och andra ställen och föreläser gratis om sitt liv och sin diagnos. Detta vill Sofie och Attention understryka, då elever och lärare på skolorna behöver informeras om diagnosen.
Sofie äter äter i dag Centralstimulantia, en amfetaminbaserad medicin mot ADHD. Denna medicin gör att man blir lugn och koncentrerad.
Föreläsningen var intressant att lyssna på, Sofie var en fantastiskt bra föreläsare som fick med publiken från start till slut.
Första delen till Storälgen på berget Vithatten har lyfts på plats med hjälp av helikopter.
Det är en bit av "skumpen" för att se vilket träslag som bäst klarar väder och vind.
Bergstoppen ligger precis på länsgränsen mellan Norrbotten och Västerbotten strax utanför Glommersträsk.
Älgen blir 47 meter lång, 12 meter bred, 35 meter upp till manken och 45 meter upp till huvudet. Varje horn får en yta av 100 kvadratmeter.
Entreprenören Torbjörn Holmlund kläckte idén redan i slutet av 1990-talet. Under åren har projektet hela tiden utvecklats och sakta men säkert kommit närmare slutmålet.
- Arbetet har också, i ärlighetens namn, inneburit många prövningar där vi fått vrida och vända på våra tankegångar för att komma vidare. Men en sak kvarstår, lågan i projektet brinner fortfarande och Stoor’n ska bli verklighet! förmedlar Holmlund via sin hemsida stoorn.se
- Nu går vi in i en ny fas där vi med strategisk list och stor beslutsamhet steg för steg ska förverkliga vår dröm om att skapa ett centrum för upplevelseturism i världsklass.
Parallellt fortsätter därför jakten efter finansiärer. Totalt behövs mellan 80 och 100 miljoner kronor.
Nästa sommar utökar Apollo sitt utbud med ett nytt direktflyg från Luleå airport till Rhodos. Sedan tidigare går direktflyg även till Kreta, Turkiet och Bulgarien.
Anledningen till Apollos satsning är att efterfrågan på solresor ökar allt mer från lokala flygplatser. Därför ökas volymen med 20 procent kommande år.
Nästa sommar utökar Apollo sitt utbud med ett nytt direktflyg från Luleå till Rhodos. Sedan tidigare finns också direktflyg till Kreta, Turkiet och Bulgarien.
Apollo konstaterar att efterfrågan på avresor från lokala flygplatser ökar allt mer. Totalt sett ökar man volymen från landsortsflygplatser med närmare 20 procent nästa år.
- Vi är mycket glada över Apollos satsning. Rhodos är ett populärt resmål med mycket att erbjuda och upptäcka. Detta blir vår 6:e medelhavsdestination vilket är ett bra kvitto för vår ledande roll i regionen. Att flyga direkt från sin hemma flygplats är mycket uppskattat och efterfrågat, säger Ann-Christina Viklund, flygstationschef Luleå Airport.
Resorna finns redan att boka på www.apollo.se.
Rhodos är ett väldigt populärt resmål bland svenskarna och från och med nästa sommar kan man resa dit direkt från Luleå för första gången.
- Rhodos har i sommar varit en av våra bäst bokade resmål. Mycket tack vare vårt stora engagemang i hotellet Mythos Beach. Så det känns extra roligt att vi kan erbjuda Rhodos från flera landsortsflygplatser, säger Kajsa Moström, informationschef på Apollo.
Apollo har varit med och planerat och designat Mythos Beach från början, med allt från inredning av rummen till utbudet av mat. Som ett topphotell med möjlighet till en aktiv semester möter Mythos Beach det alltfler svenskar eftersöker. Redan efter första säsongen har hotellet fått gott renommé för sin goda mat. Dessutom har de tilldelats "Certificate of Excellence" från Tripadvisor som är ett bevis på goda recensioner och högt betyg från gästerna.
Kreta – något för alla
Kreta är ytterligare en favorit för många svenskar som återkommer år efter år. Till sommaren lanseras nyheten Plakias på Kreta, en stillsam oas på den södra delen av ön endast 40 minuter från Rethymnon. Här finns det gott om natursköna omgivningar.
Turkiet fortsätter vara populärt
Apollo erbjuder flera nya All Inclusive-hotell i Turkiet nästa sommar som även kan kombineras med en Skärgårdskryssning.
Avresor från Luleå sommaren 2012
Turkiet: Luleå – Alanya, 90 platser varje lördag mellan 14/4 – 9/6.
Bulgarien: Luleå – Bulgarien, 177 platser varje söndag mellan 13/5 – 10/6.
Rhodos: Luleå – Rhodos, 90 platser med avgång på söndagar under perioderna
29/4 – 10/6 och 12/8 – 7/10.
Kreta: Luleå – Chania, 180 platser varje lördag mellan 12/5 - 9/6 och 25/8 – 6/10
Mest regn hittills i september i Norrbotten har stationen Klöverträsk fått med 204 mm. Det är den fjärde största septembermängden för någon station i landskapet Norrbotten. Den allra största kända mängden rapporterades från Fagerheden, mellan Piteå och Långträsk, i september 1940 med 217 mm.
Det har varit en regnig september på många håll i landet. Det gäller inte minst den senaste veckan i norra Norrland, där vägar har underminerats med mera.
Trots att det återstår några dagar av september så står det redan klart att en del stationer med långa mätserier har noterat en av de allra regnigaste septembermånaderna i historien.
Jokkmokk har fått minst 181 mm i september. Det överträffar med råge de tidigare högsta noteringarna 136 mm i september 1876 och 135 mm i september 1940.
Piteå har fått minst 181 mm i september. Det överträffas endast av september 1940 med 194 mm och september 1937 med 184 mm.
Luleå har fått minst 154 mm i september. Man får gå tillbaka till september 1955 för att finna en regnigare september i Luleåtrakten.
I Älvsbyn är männen fler än kvinnorna (se fakta längre ner i inlägget). Unikt för Sverige men inte för Norrbotten. I länets 14 kommuner är det bara Boden som har fler kvinnliga invånare.
Det har varit en övervikt av kvinnor i hela landet sedan folkbokföringens början 1749.
Visserligen föds fler pojkar men eftersom kvinnor lever längre har de alltid varit fler. Men en förändring väntar år 2015. Åtminstone enligt Sydsvenskans beräkningar. Då kommer Sveriges befolkning att innehålla fler män än kvinnor.
I detta fall är Norrbotten före övriga Sverige. Här finns det fler män än kvinnor i 13 av länets 14 kommuner.
Att männen blir fler beror på en kombination av modernare mediciner och framförallt invandringen. Av antalet invandrare är det nämligen fler män än kvinnor som kommer till Sverige.
- Männen har under långa tider haft en kortare medellivslängd. Kvinnorna lever längre. Men nu ökar männens livslängd mer än för kvinnorna. Medicinska framsteg gör att fler sjukdomar blivit möjliga att bota. Det minskar dagens stora överskott på äldre kvinnor, säger Lena Lundkvist som är expert på befolkningsstatistik vid Statistiska centralbyrån.
I Norrbotten bor 3 643 fler män än kvinnor. I Älvsbyn finns 4 227 män och 4 108 kvinnor.
Mansdominansen är störst i Övertorneå - Sveriges manligaste ort. Där består befolkningen till 53,1 procent av män och till 46,9 procent av kvinnor.
- När du säger det så är det nog så att flickor som går ut gymnasiet här är mer flyttbenägna än pojkar. Vi har nog en väldig manlig arbetsmarknad. Det är lättare för män att få jobb här på orten, säger Övertorneås kommunalråd Roland Kemppainen, till tidningen NSD.
Många älvsbybor arbetar redan i Tornedalen. Många fler lär det bli när nya gruvan utanför Pajala drar igång på allvar. Nu förstärks också akutsjukvården i området. Från den 1 januari 2012 träder ett avtal i kraft som ökar möjligheterna att använda ambulanser och ambulanshelikoptrar flexiblare över nationsgränserna för att bistå sjuka och skadade.
- Jag är övertygad om att avtalet kommer att bidra till att öka tryggheten och till och med rädda liv i gränsområdena på hela Nordkalotten, säger hälso- och sjukvårdschef Gunnar Persson.
Sjukvårdsorganisationerna i Sverige, Finland och Norge har arbetat tillsammans för att åstadkomma ett bättre samarbete genom att se över och samordna alarmeringsrutiner, klarlägga ansvarsfrågor liksom försäkringsfrågor för personal och patienter.
Arbetet har resulterat i att ett avtal träder i kraft den 1 januari 2012. Avtalet ger möjligheter att alarmera ett angränsande lands transportresurser för att påskynda en akut sjuktransport.
Sjukvårdorganisationerna på Nordkalottområdet i Sverige, Finland och Norge har i dagsläget egna organisationer för att utföra transporter med ambulanser och ambulanshelikoptrar. I huvudsak utförs sjukvårdstransporterna inom respektive land och i begränsad utsträckning förekommer det att sjukvårdsuppdrag utförs i det angränsande landet.
- I det dagliga samarbetet som sker över nationsgränserna har vi sett att det vore en fördel att kunna använda transportresurserna mer flexibelt över nationsgränserna. Det nya avtalet kommer att öka tryggheten för befolkningen, säger Gunnar Persson.
