Starten för snabbtågen försenad

Än får älvsbyborna vänta på att dundra fram i 180 kilometer
i timmen på järnväg.

I höstas var det meningen att Norrtåg AB:s regionala dagtågstrafik i Norrland skulle ha påbörjats. Men än rullar inga snabbtåg. Trafiken lär knappast komma igång före sommaren. Det beror på att det gamla signalsystemet ATC inte fungerar tillsammans med nya ERTMS-systemet som Coradia Nordictågen är utrustade med. Tågen tror att det finns hinder på banan och tjuvstannar.

- Vi har inget nytt datum ännu, säger Olle Tiderman, teknisk chef på Norrtåg till Norrbottens-Kuriren och fortsätter:
- En grupp i Tyskland sitter med hög stressfaktor och försöker lösa den här problematiken. Det sker ingen trafikstart under mars-april i alla fall. Sedan kan det bli maj, juni eller i sommar.

Tanken är annars att 13 nya tåg ska att trafikera Norrland från Sundsvall i söder till Kiruna i norr. Det blir fem dubbelturer mellan Kiruna och Luleå och tre dubbelturer mellan Luleå och Umeå. En resa mellan Umeå och Luleå kommer att ta tre timmar och 30 minuter. Det innebär runt tre timmar från Älvsbyn till Umeå.
De nya moderna tågen som, utöver en ovanligt hög standard för oss i norr, utlovas stå pall för en rejäl Norrländsk vinter och temperaturer ner till minus 35 grader. Toppfarten är 180 kilometer i timmen.

Interiör från de nya tågvagnarna.

Men problem med signalsystemen har försenat starten. Tågen tror att det finns hinder på banan och tjuvstannar.

Nu görs mätningar och material inköps. Systemet måste också godkännas av svenska järnvägsmyndigheter.
- Dessutom måste systemen byggas och de kan väga några hundra kilo när de monteras på taken.

Norrtåg, ägs av de fyra nordligaste länstrafikbolagen. Med nya tågsätt kommer turtätheten att öka från en dubbeltur per dag till planerade tre dubbelturer per dag. Detta ger möjlighet att pendla till och från jobbet med tåg.

Tillgängligheten för resenären blir mycket högre, ett insteg in i tåget gör att resenärerna utan problem kan köra in med barnvagn eller rullstol, inga trappor finns. Toaletterna är även de rikligt tilltagna. Möjlighet finns att på tåget koppla upp sig mot det trådlösa nätverk som finns på alla tågsätt. Vid varje säte finns dessutom ett strömuttag.

Då avstånden i Norrland är relativt stora och restiderna blir långa har Norrtåg satsat extra mycket på komforten. Alla tåg är utrustade med specialbeställda stolar som har en mjukare sittdyna och ett bredare säte, allt för att resenären ska ha det så bekvämt som möjligt. Borden vid respektive sittplats har en unik lutning som gör att det är lätt att jobba vid exempelvis en bärbardator. Sittplatserna i en del av vagnen är dessutom utformade som en soffgrupp för lättsam och trevlig konversation.

I varje tåg finns också en bistro som erbjuder lättare maträtter, varma och kalla drycker, mackor, snacks med mera.

TEXT: TONY BERGLUND FOTO: NORRTÅG

Älvsbyns befolkning minskar men många gifter sig!

Befolkningen i Älvsbyn fortsätter tyvärr att minska.

Älvsbyns befolkning fortsätter att minska. Det visar statistik från SCB. Befolkningen i kommunen uppgick vid årsskiftet till 8 253 personer. Det är 82 färre än vid motsvarande tidpunkt 2010.

Drygt hälften av minskningen beror på att 115 dog samtidigt som endast 72 barn föddes. Ett födelseunderskott med minus 43.

Kanske finns det ändå hopp om en förändring i statistiken. Älvsbyborna är ganska giftaslystna. Nära en procent av befolkningen gifte sig förra året (se statistik nedan). Det placerar Älvsbyn på femte plats i länet. Och med giftermål brukar ju barn komma, eller..?

Eventuell gruvbrytning i Laver och bygget av den stora vindkraftsparken i Markbygden skapar också hopp om fler arbetstillfällen med inflyttning av unga familjer som följd inom en snar framtid om alla pusselbitar faller på plats.

Befolkning per den 31 december 2011/ Förändring under året
Älvsbyn: 8.253/ -82
Arjeplog: 3.114/-47
Arvidsjaur: 6.494/-35
Boden: 27.643/172
Gällivare: 18.326/-99
Haparanda: 10.041/-18
Jokkmokk: 5.119/-51
Kalix: 16.591/-149
Kiruna: 22.967/23
Luleå: 74.426/248
Pajala: 6.270/-12
Piteå: 40.942/50
Överkalix: 3.549/-62
Övertorneå: 4.810/-2
Norrbotten: 248.545/-64

Andel nygifta av befolkningen:
Luleå: 1,11 %
Kiruna: 1,09 %
Piteå: 1,02 %
Boden: 0,98%
Älvsbyn: 0,93 %
Jokkmokk: 0,90 %
Arjeplog: 0,71%
Arvidsjaur: 9,68 %
Haparanda: 0,67 %
Kalix: 0,64 %
Gällivare: 0,62 %
Övertorneå: 0,58 %
Överkalix: 0,45 %
Pajala: 0,41 %

Kylan stoppar tåg

Kylan ställer till problem för tågtrafiken.
Flera turer har ställts in.
Orsak: den stränga kylan med temperaturer ner mot minus 40 grader som hotar säkerheten.
– Tågen klarar av kylan, men det kan bli problem med kontaktledningarna när det är så kallt och vi kan inte riskera att de blir stående vi vildmarken utan el. Därför har vi ställt in trafiken, säger Thelma Henrysson på SJ, till Aftonbladet.
Det är främst trafiken från till Kiruna och Narvik som ställts in.
Men räkna även med förseningar för ankommande tåg söderifrån. Den så kallade snökanonen i mellansverige ställer till stora problem.
Och som vanligt är informationen, både på SJ:s och Trafikverkets hemsidor, knapphändig, dubbeltydig och svårhittad. Skäms...

Tågen rullar igen från Älvsbyn

Tågen från Älvsbyn började så sakta rulla igen efter tidtabellen på tisdagen efter julhelgens oväder som stormen Dagmar orsakade. Men fortfarande är det stopp i tågtrafiken på flera sträckor och ersättningsbussar kan bli aktuella.

Trafikverket beslutade på juldagen att ställa in tågtrafik till och från Norrland på grund av klass 2-varning för vindar med stormstyrka. Orsaken var dels att garantera säkerheten i trafiken och dels att Trafikverkets entreprenörer skulle kunna arbeta säkert under de förväntade förhållandena.

På grund av varning för vindar med stormstyrka under kvällen och natten till annandag jul ställdes alla tågavgångar i området mellan Gävle och Vännäs in.
Det innebar att många tågresenärer blev strandsatta.
-Anledningen är att vi är rädda att tåg ska bli stående till följd av nedrasade kontaktledningar och annat, förklarade Peter Behrman, pressinformatör på Trafikverket, till TT.

På tisdagen började äntligen tågen till och från norra Sverige att rulla igen.

Avgången för tåg 92 från Göteborg mot Luleå tidigarelades dock enligt följande tidtabell: Göteborg 16.50, Herrljunga 17.47, Skövde 18.18, Hallsberg 19.13, Stockholm 21.05, Arlanda 21.42, Uppsala 22.02, Gävle 23.01, Bollnäs 23.56, Ljusdal 00.32, Ånge 01.41, Långsele 03.19. Örnsköldsvik 05.13, Umeå 06.13, Vindeln 07.20, Bastuträsk 08.25, Jörn 08.46, Älvsbyn 09.40.

Nattågen från Älvsbyn mot Stockholm och Göteborg avgår 17:42 respektive 21:58.

Information om nya älgförvaltningen

Nästa år införs ett helt nytt älgjaktssystem i Sverige. Det innebär både en hel del förändringar och mycket arbete för att få det på plats i Norrbotten. Länsstyrelsen informerar om nya älgförvaltningen på sex möten i länet under december.

I december i fjol beslöt Riksdagen att en ny älgförvaltning ska införas i Sverige 1 januari 2012. Beslutet har inneburit att lagstiftningen som rör älgjakten, det vill säga Jaktlagen och Jaktförordningen, har ändrats.  Just nu arbetar dessutom Naturvårdsverket med att fastställa vägledande nya föreskrifter och allmänna råd inför 2012 års älgjakt. Beslut om föreskrifterna väntas tas 30 november 2011.

Några av förändringarna
Det nya systemet innebär bland annat att Norrbottens län ska delas in i ett antal ”Älgförvaltningsområden”. I varje område ska en ”Älgförvaltningsgrupp” utses. Den ska bestå av tre personer som företräder jägarna och tre personer som företräder markägarna. Dessa älgförvaltningsgrupper ska ta fram en ”Älgförvaltningsplan” för respektive älgförvaltningsområde som Länsstyrelsen sedan ska fastställa.
Grupperna ska även föreslå den minsta areal som behövs för att kunna få licens på en älgkalv per år. Alla nuvarande A-, B- och enkalvsområden med areal över denna arealgräns kommer att omregistreras till särskilda licensområden. De med mindre areal kommer att avregistreras. Nuvarande Älgskötselområden berörs inte första året men till 2013 måste de upprätta helt nya älgskötselplaner.

Informationsmöten om nya älgförvaltningen
Länsstyrelsen i Norrbottens län kommer inför införandet av den nya älgförvaltningen 2012 att genomföra sex informationsmöten runt om i länet under december 2011.
På mötena informerar vi om:

• den nya älgförvaltningen 
• att länet ska delas in i Älgförvaltningsområden
• älgförvaltningsgrupper och deras uppgifter 
• Naturvårdsverkets nya föreskrifter
• registrering av licensområden
• förvaltnings- och skötselplaner.

Mötestillfällen
5 december klockan 18:00
Folkets Hus, Jokkmokk

6 december klockan 18:00
Folkets Hus, Kalix    
      
8 december klockan 18:00
Hotell Nordkalotten, Luleå  

12 december klockan 18:00
Hotell Laponia, Arvidsjaur

13 december klockan 18:00
Folkets Hus, Överkalix

14 december klockan18:00
Folkets Hus, Kiruna

Började varje skoldag med en grogg

Sofie "Soff" Andersson började varje skoldag på gymnasiet med en grogg för att orka med.
Då visste ingen att hon led av ADHD och Tourette.
I veckan föreläste "Soff" om sin sjukdom för en stor publik på ABF i Älvsbyn (se även inslag från Nordnytt ovan).

I tre dagar har nu allmänheten bjudits in till psykiatrins vecka i Älvsbyn. Den tredje och sista dagen avslutades med en föreläsning om att leva med ADHD och Tourette. Gästföreläsare var Sofie ”Soff” Andersson som  har fått kämpa efter sin diagnos för att acceptera den och finna ro.

Efter att ha blivit välkomnade utav Kerstin Backman från ABF startade Sofie Andersson sin föreläsning om hennes liv och hur det har varit efter att ha fått sin diagnos. Publiken på dryga 40 personer fick följa Sofies färd från de första skolåren till nutid.

Under de första skolåren hade Sofie svårt för att läsa och skriva, hon fick glasögon fastän synen var perfekt, utan att det gjordes någon undersökning om Sofie led av dyslexi.

Till fjärde årskursen fick klassen en lärarinna som visade sig vara en sadistisk kvinna. Hon mobbade alla de barnen som var bråkiga eller som det gick dåligt för, detta ledde till att Sofie började mobba de som var mindre och svagare för att få avreagera sig.

Turligt nog fick lärarinnan sluta och hon blev placerad på en annan skola, trots att detta inte är den första klassen som fått lida genom åren.

Vid slutet av högstadiet hittade Sofie alkoholen och festandet började, vilket ledde till att betygen blev lidande. Sofies stora dröm var att bli skådespelerska i Hollywood, men med sina dåliga betyg lutade det åt att gå om nionde klass.

Så Sofie började råplugga, men samtidigt så festades det på för fullt. Men efter att ha fixat upp betygen tog sig Sofie in i Luleå på estetiska programmet.

Detta var en chans att starta om på nytt, komma bort från Boden där allt skit fanns. Sofie kom till en bra klass med härliga kompisar. Men efter ett tag, när inriktningen skulle väljas, valde hon dans som inriktning och inte skådespelare, något som hon egentligen inte ville.

Men hon började att dansa, och inte långt efter det hade Sofie gjort en egen slogan som löd ”Jag dansar aldrig nykter”, detta för att varje dag innan skolan drack hon en grogg för att orka med dagen.

Men så flöt tiden på i skolan och det började närma sig studenten. Och två dagar innan den stora dagen fick hon diagnosen svår damp och autism. Sofie kände att detta var slutet, skolan skulle sluta, alla kompisar skulle flytta och diagnosen som dök upp.

Så kom studentdagen och Sofie fick mottaga ett stipendium för sitt duktiga jobb i skolan.
- Jag gick hem med stipendiumet i ena handen och diagnosen i andra handen, sa Sofie.

Detta ledde till att Sofie började stordricka och planerade in ett självmord. Men som tur var kom polisen förbi en natt när hon var full och försökte ta sig hem. Sofie sa att hon snart kommer att begå självmord, vilket ledde till att hon fick följa med till stationen och prata med en läkare. Detta resulterade i att hon blev tvångsomhändertagen och lades på psyket i ett par veckor.

Efter att ha fått komma ut från psyket, så har Sofie varit med om en rad olika händelser; hon flyttade tillbaka till Boden, skaffade en god vän vid namn Kicki som stöttar henne i vått och torrt, tog körkortet, tog taxikortet och började arbeta som taxichaufför samt så fick hon diagnoserna ADHD och Tourettes.

Idag är Sofie 28 år och arbetar fortfarande som Taxichaufför, ett jobb som hon stortrivs med. Sofie är även aktiv i intresseorganisationen ”Riksföbundet Attention”, en organisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och OCD/Tvångssyndrom.

Sofie är även ”Attityds ambassadör” och far runt till olika skolor och andra ställen och föreläser gratis om sitt liv och sin diagnos. Detta vill Sofie och Attention understryka, då elever och lärare på skolorna behöver informeras om diagnosen.

Sofie äter äter i dag Centralstimulantia, en amfetaminbaserad medicin mot ADHD. Denna medicin gör att man blir lugn och koncentrerad.
Föreläsningen var intressant att lyssna på, Sofie var en fantastiskt bra föreläsare som fick med publiken från start till slut.

TEXT OCH FOTO: ROBIN NILSSON

Första delen av Storälgen på plats på Vithattens topp

Första delen till Storälgen på berget Vithatten har lyfts på plats med hjälp av helikopter.

Det är en bit av "skumpen" för att se vilket träslag som bäst klarar väder och vind.

Bergstoppen ligger precis på länsgränsen mellan Norrbotten och Västerbotten strax utanför Glommersträsk.

Älgen blir 47 meter lång, 12 meter bred, 35 meter upp till manken och 45 meter upp till huvudet. Varje horn får en yta av 100 kvadratmeter.

Entreprenören Torbjörn Holmlund kläckte idén redan i slutet av 1990-talet. Under åren har projektet hela tiden utvecklats och sakta men säkert kommit närmare slutmålet.

- Arbetet har också, i ärlighetens namn, inneburit många prövningar där vi fått vrida och vända på våra tankegångar för att komma vidare. Men en sak kvarstår, lågan i projektet brinner fortfarande och Stoor’n ska bli verklighet! förmedlar Holmlund via sin hemsida stoorn.se

- Nu går vi in i en ny fas där vi med strategisk list och stor beslutsamhet steg för steg ska förverkliga vår dröm om att skapa ett centrum för upplevelseturism i världsklass.

Parallellt fortsätter därför jakten efter finansiärer. Totalt behövs mellan 80 och 100 miljoner kronor.

Se inlsag från SVT:s Landet runt nedan: