Rekordblöt höst i Klöverträsk

Mest regn hittills i september i Norrbotten har stationen Klöverträsk fått med 204 mm. 
Det är den fjärde största septembermängden för någon station i landskapet Norrbotten. 
Den allra största kända mängden rapporterades från Fagerheden, mellan Piteå och Långträsk, i september 1940 med 217 mm.

Det har varit en regnig september på många håll i landet. Det gäller inte minst den senaste veckan i norra Norrland, där vägar har underminerats med mera.

Trots att det återstår några dagar av september så står det redan klart att en del stationer med långa mätserier har noterat en av de allra regnigaste septembermånaderna i historien.

Jokkmokk har fått minst 181 mm i september. Det överträffar med råge de tidigare högsta noteringarna 136 mm i september 1876 och 135 mm i september 1940.

Piteå har fått minst 181 mm i september. Det överträffas endast av september 1940 med 194 mm och september 1937 med 184 mm.

Luleå har fått minst 154 mm i september. Man får gå tillbaka till september 1955 för att finna en regnigare september i Luleåtrakten.

KÄLLA: SMHI

Fler män än kvinnor i Älvsbyn och Norrbotten

I Älvsbyn är männen fler än kvinnorna (se fakta längre ner i inlägget).
Unikt för Sverige men inte för Norrbotten.
I länets 14 kommuner är det bara Boden som har fler kvinnliga invånare.

Det har varit en övervikt av kvinnor i hela landet sedan folkbokföringens början 1749.
Visserligen föds fler pojkar men eftersom kvinnor lever längre har de alltid varit fler. Men en förändring väntar år 2015. Åtminstone enligt Sydsvenskans beräkningar. Då kommer Sveriges befolkning att innehålla fler män än kvinnor.

I detta fall är Norrbotten före övriga Sverige. Här finns det fler män än kvinnor i 13 av länets 14 kommuner.
Att männen blir fler beror på en kombination av modernare mediciner och framförallt invandringen. Av antalet invandrare är det nämligen fler män än kvinnor som kommer till Sverige.
- Männen har under långa tider haft en kortare medellivslängd. Kvinnorna lever längre. Men nu ökar männens livslängd mer än för kvinnorna. Medicinska framsteg gör att fler sjukdomar blivit möjliga att bota. Det minskar dagens stora överskott på äldre kvinnor, säger Lena Lundkvist som är expert på befolkningsstatistik vid Statistiska centralbyrån.

I Norrbotten bor 3 643 fler män än kvinnor. I Älvsbyn finns 4 227 män och 4 108 kvinnor.
Mansdominansen är störst i Övertorneå - Sveriges manligaste ort. Där består befolkningen till 53,1 procent av män och till 46,9 procent av kvinnor.
- När du säger det så är det nog så att flickor som går ut gymnasiet här är mer flyttbenägna än pojkar. Vi har nog en väldig manlig arbetsmarknad. Det är lättare för män att få jobb här på orten, säger Övertorneås kommunalråd Roland Kemppainen, till tidningen NSD.

Fakta om antalet män och kvinnor i Norrbottens kommuner:
Arjeplog: 1 631 män - 1 530 kvinnor
Arvidsjaur: 3 308 män - 3 221 kvinnor
Boden: 13 674 män - 13 797 kvinnor
Gällivare: 9 530 män - 8 895 kvinnor
Haparanda: 5 132 män - 4 927 kvinnor
Jokkmokk: 2 639 män - 2 531 kvinnor
Kalix: 8 552 män - 8 188 kvinnor
Kiruna: 11 808 män - 11 136 kvinnor
Luleå: 37 484 män - 36 694 kvinnor
Pajala: 3 300 män - 2 982 kvinnor
Piteå: 20 433 män - 20 459 kvinnor
Älvsbyn: 4 227 män - 4 108 kvinnor
Överkalix: 1 855 män - 1 756 kvinnor
Övertorneå: 2 553 män - 2 259 kvinnor
Hela länet: 126 126 män - 122 483 kvinnor
Hela landet: 4 690 244 män - 4 725 326 kvinnor

Akutsjukvård över gränserna

Många älvsbybor arbetar redan i Tornedalen. Många fler lär det bli när nya gruvan utanför Pajala drar igång på allvar. Nu förstärks också akutsjukvården i området.
Från den 1 januari 2012 träder ett avtal i kraft som ökar möjligheterna att använda ambulanser och ambulanshelikoptrar flexiblare över nationsgränserna för att bistå sjuka och skadade. 


-  Jag är övertygad om att avtalet kommer att bidra till att öka tryggheten och till och med rädda liv i gränsområdena på hela Nordkalotten, säger hälso- och sjukvårdschef Gunnar Persson.

Sjukvårdsorganisationerna i Sverige, Finland och Norge har arbetat tillsammans för att åstadkomma ett bättre samarbete genom att se över och samordna alarmeringsrutiner, klarlägga ansvarsfrågor liksom försäkringsfrågor för personal och patienter.

Arbetet har resulterat i att ett avtal träder i kraft den 1 januari 2012. Avtalet ger möjligheter att alarmera ett angränsande lands transportresurser för att påskynda en akut sjuktransport.

Sjukvårdorganisationerna på Nordkalottområdet i Sverige, Finland och Norge har i dagsläget egna organisationer för att utföra transporter med ambulanser och ambulanshelikoptrar. I huvudsak utförs sjukvårdstransporterna inom respektive land och i begränsad utsträckning förekommer det att sjukvårdsuppdrag utförs i det angränsande landet.

 -  I det dagliga samarbetet som sker över nationsgränserna har vi sett att det vore en fördel att kunna använda transportresurserna mer flexibelt över nationsgränserna. Det nya avtalet kommer att öka tryggheten för befolkningen, säger Gunnar Persson.

Norrbottningarnas dagliga TV-dos är i genomsnitt två timmar och 21 minuter

Norrbottningarna tittar i genomsnitt två timmar och 21 minuter på TV varje dag.
Mest tid åt televisionen ägnar invånarna i Kalmar län med 150 minuters TV-tittande.
Minst TV-intresserade är upplänningarna som bara stirrar på "Dumburken" 119 minuter per dag. Det visar en undersökning som gjorts av Sveriges Annonsörer.

Snittet för hela Sverige ligger på två timmars TV-tittande per dag.

Så här mycket tid, i antal minuter, ägnar vi åt tv-tittande län för län varje dag:
Kalmar 150
Gävleborg 147
Värmland 145
Västernorrland 144
Västmanland 144
Blekinge 143
Jönköping 141
Norrbotten 141
Östergötland 141
Halland 140
Jämtland 139
Västerbotten 138
Gotland 138
Dalarna 137
Kronoberg 135
Västra Götaland 134
Södermanland 133
Örebro 133
Skåne 128
Stockholm 125
Uppsala 119

Rovdjursstammarna i länet ökar tack vare god tillgång på smågnagare

Resultaten från vinterns och sommarens rovdjursinventering visar att järv, lodjur och kungsörn har ökat i Norrbotten. Gott om smågnagare är troligen en bidragande orsak.

Länsstyrelsen har dokumenterat 76 lyckade häckningar för Kungsörn. FOTO: HÅKAN TYRÈN

Länsstyrelsen håller på att sammanställa den rovdjursinventering  som genomfördes i vintras och i somras och de preliminära resultatet visar att både järv, lodjur och kungsörn har ökat  i Norrbotten.  Inventeringen är ett viktigt underlag för den fortsatta förvaltningen av rovdjursstammarna och är också underlag för den rovdjursersättning som betalas ut till samebyarna.

Mer järv än på 15 år
För järv har 66 föryngringar konstaterats vid årets inventering.
- Det är den högsta siffran sedan inventeringarna började 1996, berättar Håkan Tyrén som är inventeringssamordnare på Länsstyrelsen.

En föryngring betyder att det är en hona med ungar. Utifrån antalet föryngringar som hittas vid inventeringen kan en uppskattning av stammens totala storlek göras. För järv skulle årets inventeringsresultat innebära att det totala antalet järvar i länet ligger på cirka 380 individer.

Även  kungsörnsstammen har haft en bra utveckling. Med 76 lyckade häckningar har kungsörnsstammen kommit tillbaka från några mindre framgångsrika år.
En av orsakerna till att rovdjuren har haft en bra föryngring är sannolikt att det funnit gott om sork och lämmel i stora delar av länet.

Tio fler lodjursföryngringar i år
Lodjuren har också ökat i antal, från fjolårets 33 till årets 43 föryngringar.  Lodjursstammen kan utifrån det uppskattas till cirka 265 lodjur.

När det gäller varg har Norrbotten ingen fast vargstam. Länsstyrelsen har däremot konstaterat att fyra olika vargar har befunnit sig i länet under inventeringsperioden. Den mest uppmärksammade vargen var den som en period uppehöll sig stationärt i området runt Dockasberg. Den blev märkt och flyttades ner till Dalarna men återkom till Dockasberg och avlivades i maj vid en skyddsjakt.

Besvärligt inventeringsväder
Väderförhållandena var ovanligt besvärliga under inventeringen. Det vittnar naturbevakare med mångårig erfarenhet om.
- Under januari-februari var det mycket lössnö som begränsade framkomligheten. Senare under vårvintern blev det svåra spårförhållanden på grund av hård skare och ovanligt blåsigt väder på många håll i fjällen, berättar Håkan Tyrén.

Slutrapporten från inventeringen kommer att vara färdig 1 november. Samtidigt drar en ny inventeringsperiod igång.

Hårdare kontroll av jaktkort och vapenlicenser

I år kanske jaktlaget i Manjärv (bilden) och andra jaktlag får besök av tjänstemän från länsstyrelsen och polisen. Kontrollerna av jaktkort och vapenlicens skärps.

Länsstyrelsen och Polisen samarbetar under hösten med att kontrollera jaktkort och vapenlicenser för jägare under jakten.

Enligt lag ska jägare alltid ha med sig statligt jaktkort samt vapenlicens under pågående jakt.      
-  Eftersom det är lagstadgat måste vi som tillsynsmyndigheter kontrollera att lagen följs, säger Roland Saitzkoff jakthandläggare på Länsstyrelsen.

Det gäller att ha både jaktkort och vapenlicens med på jaktturen.

Tjänstemän från både Länsstyrelsen och Polisen kommer att kontakta jaktlag inom sina respektive verksamhetsområden för att bestämma tid och plats för kontroll av jaktkort och licenser.

Även användandet av terrängfordon kommer att granskas i samband med kontrollerna.
- Det är enligt lag helt förbjudet att använda terrängfordon, som fyrhjuling, i samband med jakt. Enda gången som terrängfordon får nyttjas i terrängen är då en skjuten älg eller björn ska transporteras ut från skogen, säger Roland Saitzkoff.

För mer information kontakta:
Roland Saitzkoff, jakthandläggare Länsstyrelsen, 0920-96332
Lars Lundman, viltsamordnare Polisen, 114 14

FOTO: TONY BERGLUND OCH UNO WESTERLUND

Långt mellan lingonröda tuvor i Norrland enligt SLU:s prognos

Bara var fjärde blomma har utvecklats till kart i Norrland.

Liksom förra året ser det ut att bli ont om lingon i år, särskilt i Norrland. Bara i Svealand förväntas det bli normala mängder lingon, enligt årets prognos från SLU över lingontillgången.

– Lingonen tycks liksom blåbären ha lidit av frostnätterna vi fick i stora delar av landet i mitten av juni, säger Ola Langvall, Asa försökspark, som ansvarar för bärobservationerna vid SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitets) skogliga försöksparker.

– En stor andel av blommorna utvecklades inte till kart, endast en dryg tredjedel i Götaland och Svealand och drygt en fjärdedel i Norrland. Eftersom lingonen blommar senare än blåbär, ser vi i Götaland en större påverkan av frosterna på lingon än på blåbär. I Norrland tycks båda bärslagen ha påverkats av frosterna i stor omfattning.

Göran Kempe, SLU i Umeå, som bearbetat och sammanställt de data från Riksskogstaxeringens landsomfattande provyteinventering som ligger till grund för skattningen av bärtillgång, säger:

– Tillgången på lingon tycks bli riktigt dålig i Norrland, klart under hälften av genomsnittet för perioden 2003–2008. Även i Götaland pekar prognosen på ganska dåligt med lingon – dock klart bättre än under bottenåren 2007 och 2008 – medan plockarna i Svealand nog kommer att hitta lingon i normal omfattning.

– Som vanligt finns det dock lokala variationer, och i delar av Götaland och även Norrland kommer det troligen att finnas hyggligt med bär.
SLU:s prognos i början av juli för årets blåbärsskörd pekade på mycket god tillgång på blåbär i Norrland och Götaland, men en mer normal tillgång i Svealand.

När bären nu börjat mogna, kan SLU-forskarna konstatera att mängden blåbär i Norrland – särskilt i södra Norrland – och Svealand är klart sämre än prognosens. Troligen har de kraftiga frostnätterna i juni påverkat blommornas utveckling till bär mycket negativt. Effekten av att mycket av karten föll av buskarna efterhand istället för att mogna blev påtaglig först efter att prognosen var gjord i början av juli.

– I Götaland däremot finns mer bär än vad vi förutspådde i början av juli, säger Göran Kempe. Här är också blåbären betydligt större än normalt, ca 50 procent större, vilket gör att det varit mer lättplockat än på länge.

Enligt Ola Langvall har dock tillgången i år lokalt varierat mer än normalt:

– Förmodligen beror det på den enskilda blåbärsskogens beskaffenhet, till exempel topografi, markfuktighet och hur tät skogen är. Dessa faktorer påverkar hur frostlänta markerna är och därmed hur blommorna har klarat försommarens nattfroster.