Rovdjursstammarna i länet ökar tack vare god tillgång på smågnagare

Resultaten från vinterns och sommarens rovdjursinventering visar att järv, lodjur och kungsörn har ökat i Norrbotten. Gott om smågnagare är troligen en bidragande orsak.

Länsstyrelsen har dokumenterat 76 lyckade häckningar för Kungsörn. FOTO: HÅKAN TYRÈN

Länsstyrelsen håller på att sammanställa den rovdjursinventering  som genomfördes i vintras och i somras och de preliminära resultatet visar att både järv, lodjur och kungsörn har ökat  i Norrbotten.  Inventeringen är ett viktigt underlag för den fortsatta förvaltningen av rovdjursstammarna och är också underlag för den rovdjursersättning som betalas ut till samebyarna.

Mer järv än på 15 år
För järv har 66 föryngringar konstaterats vid årets inventering.
- Det är den högsta siffran sedan inventeringarna började 1996, berättar Håkan Tyrén som är inventeringssamordnare på Länsstyrelsen.

En föryngring betyder att det är en hona med ungar. Utifrån antalet föryngringar som hittas vid inventeringen kan en uppskattning av stammens totala storlek göras. För järv skulle årets inventeringsresultat innebära att det totala antalet järvar i länet ligger på cirka 380 individer.

Även  kungsörnsstammen har haft en bra utveckling. Med 76 lyckade häckningar har kungsörnsstammen kommit tillbaka från några mindre framgångsrika år.
En av orsakerna till att rovdjuren har haft en bra föryngring är sannolikt att det funnit gott om sork och lämmel i stora delar av länet.

Tio fler lodjursföryngringar i år
Lodjuren har också ökat i antal, från fjolårets 33 till årets 43 föryngringar.  Lodjursstammen kan utifrån det uppskattas till cirka 265 lodjur.

När det gäller varg har Norrbotten ingen fast vargstam. Länsstyrelsen har däremot konstaterat att fyra olika vargar har befunnit sig i länet under inventeringsperioden. Den mest uppmärksammade vargen var den som en period uppehöll sig stationärt i området runt Dockasberg. Den blev märkt och flyttades ner till Dalarna men återkom till Dockasberg och avlivades i maj vid en skyddsjakt.

Besvärligt inventeringsväder
Väderförhållandena var ovanligt besvärliga under inventeringen. Det vittnar naturbevakare med mångårig erfarenhet om.
- Under januari-februari var det mycket lössnö som begränsade framkomligheten. Senare under vårvintern blev det svåra spårförhållanden på grund av hård skare och ovanligt blåsigt väder på många håll i fjällen, berättar Håkan Tyrén.

Slutrapporten från inventeringen kommer att vara färdig 1 november. Samtidigt drar en ny inventeringsperiod igång.

Hårdare kontroll av jaktkort och vapenlicenser

I år kanske jaktlaget i Manjärv (bilden) och andra jaktlag får besök av tjänstemän från länsstyrelsen och polisen. Kontrollerna av jaktkort och vapenlicens skärps.

Länsstyrelsen och Polisen samarbetar under hösten med att kontrollera jaktkort och vapenlicenser för jägare under jakten.

Enligt lag ska jägare alltid ha med sig statligt jaktkort samt vapenlicens under pågående jakt.      
-  Eftersom det är lagstadgat måste vi som tillsynsmyndigheter kontrollera att lagen följs, säger Roland Saitzkoff jakthandläggare på Länsstyrelsen.

Det gäller att ha både jaktkort och vapenlicens med på jaktturen.

Tjänstemän från både Länsstyrelsen och Polisen kommer att kontakta jaktlag inom sina respektive verksamhetsområden för att bestämma tid och plats för kontroll av jaktkort och licenser.

Även användandet av terrängfordon kommer att granskas i samband med kontrollerna.
- Det är enligt lag helt förbjudet att använda terrängfordon, som fyrhjuling, i samband med jakt. Enda gången som terrängfordon får nyttjas i terrängen är då en skjuten älg eller björn ska transporteras ut från skogen, säger Roland Saitzkoff.

För mer information kontakta:
Roland Saitzkoff, jakthandläggare Länsstyrelsen, 0920-96332
Lars Lundman, viltsamordnare Polisen, 114 14

FOTO: TONY BERGLUND OCH UNO WESTERLUND

Långt mellan lingonröda tuvor i Norrland enligt SLU:s prognos

Bara var fjärde blomma har utvecklats till kart i Norrland.

Liksom förra året ser det ut att bli ont om lingon i år, särskilt i Norrland. Bara i Svealand förväntas det bli normala mängder lingon, enligt årets prognos från SLU över lingontillgången.

– Lingonen tycks liksom blåbären ha lidit av frostnätterna vi fick i stora delar av landet i mitten av juni, säger Ola Langvall, Asa försökspark, som ansvarar för bärobservationerna vid SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitets) skogliga försöksparker.

– En stor andel av blommorna utvecklades inte till kart, endast en dryg tredjedel i Götaland och Svealand och drygt en fjärdedel i Norrland. Eftersom lingonen blommar senare än blåbär, ser vi i Götaland en större påverkan av frosterna på lingon än på blåbär. I Norrland tycks båda bärslagen ha påverkats av frosterna i stor omfattning.

Göran Kempe, SLU i Umeå, som bearbetat och sammanställt de data från Riksskogstaxeringens landsomfattande provyteinventering som ligger till grund för skattningen av bärtillgång, säger:

– Tillgången på lingon tycks bli riktigt dålig i Norrland, klart under hälften av genomsnittet för perioden 2003–2008. Även i Götaland pekar prognosen på ganska dåligt med lingon – dock klart bättre än under bottenåren 2007 och 2008 – medan plockarna i Svealand nog kommer att hitta lingon i normal omfattning.

– Som vanligt finns det dock lokala variationer, och i delar av Götaland och även Norrland kommer det troligen att finnas hyggligt med bär.
SLU:s prognos i början av juli för årets blåbärsskörd pekade på mycket god tillgång på blåbär i Norrland och Götaland, men en mer normal tillgång i Svealand.

När bären nu börjat mogna, kan SLU-forskarna konstatera att mängden blåbär i Norrland – särskilt i södra Norrland – och Svealand är klart sämre än prognosens. Troligen har de kraftiga frostnätterna i juni påverkat blommornas utveckling till bär mycket negativt. Effekten av att mycket av karten föll av buskarna efterhand istället för att mogna blev påtaglig först efter att prognosen var gjord i början av juli.

– I Götaland däremot finns mer bär än vad vi förutspådde i början av juli, säger Göran Kempe. Här är också blåbären betydligt större än normalt, ca 50 procent större, vilket gör att det varit mer lättplockat än på länge.

Enligt Ola Langvall har dock tillgången i år lokalt varierat mer än normalt:

– Förmodligen beror det på den enskilda blåbärsskogens beskaffenhet, till exempel topografi, markfuktighet och hur tät skogen är. Dessa faktorer påverkar hur frostlänta markerna är och därmed hur blommorna har klarat försommarens nattfroster.

Om tio dagar smäller det i länets björnskogar

Foto: Staffan Widstrand.

Om tio dagar börjar björnjakten!
Förra året var jaktlyckan god i Sikfors, Arnemark och Skomanstjälen.
I Älvsbyns kommun fälldes dock ingen nalle.
Men i år möjligheterna är goda. Det finns relativt gott om björn och i höst får hela 72 stycken fällas i Norrbotten.


Länsstyrelsen har beslutat om licensjakt på 72 björnar. Det är samma kvot som i fjol, vilket innebär att avskjutningen fortsätter ligga på en hög nivå. Årets jakt börjar den 21 augusti.


Inriktningen på förvaltningen är att hålla björnstammen inom det intervall på 730-910 björnar som Viltförvaltningsdelegationen i Norrbottens län beslutade om i vintras. Enligt teoretiska beräkningar uppgår länets björnstam till cirka 900 björnar. Fjolårets spillningsinventering kommer förhoppningsvis bidra till en säkrare bedömning.  
 - I avvaktan på resultatet av fjolårets björnspillningsinventering behåller vi samma jaktkvot som förra året, säger Britta Wännström, avdelningschef på länsstyrelsens miljöavdelning.

Förra året fällde Niklas Pettersson i Sikfors den här stora björhanen på 170 kilo.

Avskjutningen fortsätter därmed ligga på en hög nivå, vilket sannolikt medför en långsam minskning av stammen. Förra året sköts alla björnar i jaktkvoten.
– Björnjakten har fungerat väldigt bra och fjolårets jaktresultat visar på att intresset och kunskapen ökar i länet, vilket är glädjande, säger Britta Wännström.


Kortare jakt ovan odlingsgränsen
Hela länet är ett enda jaktområde, men jaktperioden är kortare ovan odlingsgränsen, där den pågår till och med 30 september. Nedan odlingsgränsen sträcker sig jaktperioden till och med 15 oktober.  

Det är andra året som Länsstyrelsen beslutar om licensjakt på björn, efter att det tidigare har varit Naturvårdsverkets ansvar.  Alla länsstyrelser med rovdjursstammar i sitt län har i samband med den regionaliserade rovdjursförvaltningen fått utökat mandat att besluta om bland annat jaktkvoter.

Tre av tio anställda män i Norrbotten snusar

Hela 29 procent av de manliga anställda i Norrbotten snusar. Bland de kvinnliga anställda 
snusar 7 procent. 
Mer än en av tio snusare, 12 procent, använder minst sju dosor snus i veckan. Det visar en undersökning som hälsoföretaget Previa har låtit göra bland 55 000 anställda.

– Att snusa är bättre än att röka. Men vad många inte tänker på är att även snus är
cancerframkallande och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, säger Urban Svensson, företagsläkare
och medicinskt ledningsansvarig på Previa.

Nästan varannan anställd som snusar i Norrbotten, 47 procent, uppger att de snusar minst 4 dosor per
vecka. Mer än en av tio, 12 procent, snusar minst sju dosor per vecka.
Flest manliga snusare bor det i Västmanland där var tredje man, 32 procent, snusar. I Gävleborg snusar bara 21 procent av de anställda männen.
Bland anställda kvinnor i riket snusar i genomsnitt 4 procent. Motsvarande siffra bland männen är 25 procent.

I Norrbotten snusar 29 procent av männen och 7 procent av kvinnorna.
– Både den enskilde anställda och arbetsgivaren har mycket att tjäna på att personalen är tobaksfri.
Därför är det viktigt att arbetsgivaren uppmanar och stöttar snusarna att sluta, säger Urban Svensson.

Hälsoföretaget Previa har kartlagt hälsotillståndet hos 55 000 anställda i hela landet mellan 2008 och
2010. Statistiken kommer från hälsoundersökningar gällande det allmänna hälsotillståndet, mat-,
tobaks- och motionsvanor samt psykosocial status.

Previas tips för att sluta snusa  
1. Planera. Bestäm redan några veckor i förväg när du ska sluta. När det är dags, släng alla dosor för
att undvika suget.
2. Berätta. Om du försöker smyga med att du ska sluta snusa är risken större att du fuskar. Berätta för
din omgivning och be om stöd och uppmuntran när det är som jobbigast.  
3. Be om hjälp. Fråga din arbetsgivare om det finns möjlighet att delta i ett program för
tobaksavvänjning via jobbet.  
4. Belöna dig själv. Det är svårt att sluta snusa. Sätt upp delmål och belöna dig själv längs vägen.

Fakta om snus 

• Vanesnusaren har i genomsnitt snus i munnen under 13 timmar per dygn. 
• Sammanlagt innehåller snus över 3 000 olika ämnen som är skadliga för hälsan, varav minst 28 är cancerframkallande.  
• Den vetenskapliga forskningen om snusets effekter på hälsan är än så länge ofullständig jämfört med forskningen om rökning. 
• Den som slutar röka med hjälp av snus riskerar att behålla och förstärka sitt nikotinberoende.  
• När man snusar får man i sig nikotinet långsamt och under relativt lång tid i jämförelse med när man röker en cigarett. 
• Nikotinnivåerna är minst lika höga som vid rökning, och förblir höga under längre tid.

Två nattåg till Norrland även i fortsättningen

Trafikverket har beslutat att det även i fortsättningen ska gå två nattåg till övre Norrland. Avtalet gäller från 2013 och under maximalt 5,5 år framåt. Ett samarbete med intressenter i övre Norrland och förbättrad punktlighet ska främja ett ökat resande.

Rikstrafiken, som fram till årsskiftet hade detta uppdrag, utredde nattågstrafiken under 2010 och kom fram till att den ger stora tillgänglighetsförbättringar för ett flertal kommuner.

Nattågstrafiken är därmed motiverad för fortsatt avtal, men utredningen konstaterade att det räcker med ett nattåg i vardera riktningen jämfört med dagens två tåg.

Rikstrafikens förslag om att minska trafiken fick kraftig kritik när utredningen skickades ut på remiss. Inget beslut fattades i frågan utan det lämnades till Trafikverket, som sedan 1 januari 2011 tagit över verksamheten, att besluta i frågan.

Trafikverket har träffat regionala företrädare i övre Norrland inför beslutet och dessa har alla påpekat vikten av nattågen och visat en vilja att bidra till en utveckling av trafiken. Trafikverket har därför beslutat att upphandla två nattåg i vardera riktningen på sträckan Stockholm-Narvik från 2013.

Avtalet förutsätter att företrädare från övre Norrland samverkar för att på olika sätt öka resandeströmmen under de kommande åren. Avtalet föreslås gälla under maximalt 5,5 år.

Tillsammans med kommande operatörer och branschföreträdare i regionen ska Trafikverket också arbeta för att stärka punktligheten, bland annat genom en högre prioritering av nattågen. Det kan också handla om att genomföra mindre infrastrukturåtgärder som den kommande trafiken kan behöva.

Norrbottniska par delar säng, friar i vardagsrummet och bråkar i köket

Norrbottniska par undviker gärna skilda sovrum.

Norrbottniska par sover helst med varandra, friar gärna i bastun eller vardagsrummet och bråkar mest i köket.
Det visar en undersökning som tidningen Vi i Villa gjort med drygt 4 000 villaägare.


Undersökningen hade som syfte att ge svar på hur samlevnaden mellan par skiljer sig i olika delar av landet.
Det visade sig att paren i  Norrbotten och Västerbotten helst sover tillsammans. Uppe i de två nordligaste länen (är det månne kylan) visade sig bara fem procent ha separata sovrum.

I Skåne däremot väljer mer än var tionde, tolv procent, att sova på skilda platser. Den vanligaste orsaken till detta är snarkning.

Bilderna är tagna i samband med en show på Pite Havsbad.

- Det är skönt att se att norrlänningarna håller ihop och låter kärleken spira. Men jag tror inte de fem procenten som väljer att ha separata sovrum är mindre kärleksfulla än andra par. Tvärtom så är en trött och irriterad partner som har sovit dåligt troligtvis ett större hot mot förhållandet och relationen än de separata sovrummen, säger Stina Abenius på Vi i Villa.

I Norrbotten är det vanligast med gemensam middag, något 86 procent väljer. Riksgenomsnittet hamnade på 83 procent.
När det gäller frierier så är  vardagsrummet den populäraste platsen för detta i Norrbotten. Men var tionde person i länet tycker att bastun är det mest romantiska valet för denna handling. Resten av landets par föredrar trädgården som frieriplats.

Varma känslor i bastun..?

Norrbottniska par bråkar också mer än på andra platser i landet. Osämjan uppstår oftast i köket! Den vanligaste orsaken till trätorna är vad som ska rensas ut och slängas plus städning av huset.

Kvinnor bråkar också mer om renovering än männen.
- Det är tydligt att kvinnorna är mer missnöjda än männen med renoveringen i sina hus. Kanske ställer de för höga krav på sina hem ibland? Eller ställer de för höga krav på sina män? Kvinnor behöver tänka på att allt inte behöver vara tipptopp för att man ska må bra. Och männen gör klokt i att göra klart det de påbörjat, säger Stina Abenius.

TEXT OCH FOTO: TONY BERGLUND